I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Donau och Tisza. År 1001 bildades en kristen statsbildning av Stefan I. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande Osmanska riket besegrade ungrarna i slaget vid Mohács 1526, och stora delar av landet fann sig under osmanskt välde under 1500- och 1600-talen. Sedan osmanerna med Österrikes hjälp besegrats 1697 och Ungern därmed återupprättats, härskade den österrikiska Habsburgätten över ungrarna fram till 1918.

Den 15 mars 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, men slogs ned med hjälp av ryska styrkor. Österrike tvingades dock så småningom till vissa eftergifter och i och med 1867 års Ausgleich (’utjämning’) bildades dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Den österrikiske kejsaren kröntes till kung av Ungern och Ungern tilläts upprätta ett självständigt parlament. Dock behölls makten över utrikes-, försvars- och finanspolitiken i Wien.

I första världskriget deltog Ungern på Österrikes och Tysklands sida. I Trianonfördraget (1920) avtvingades Ungern cirka två tredjedelar (71,5 procent) av det historiska Ungern till Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Österrike och Italien. Efter första världskriget utbröt en kommunistisk revolution under ledning av Béla Kun och som ledde till upprättandet av den Ungerska sovjetrepubliken 1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti.

Ungern återinförde 1920 monarkin som statsskick men tronen förblev vakant trots att Karl IV (”Karl I” enligt Österrikisk räkning) försökte återta tronen i Ungern. Statschef var istället riksföreståndaren Miklós Horthy. Under mellankrigstiden rådde ett flerpartisystem där emellertid socialistiska och kommunistiska partier var förbjudna. Under denna tid rådde en stark revanschistisk anda gällande de förlorade områdena. Förtroendet till västmakterna var dåligt och Ungern drogs allt närmare in i samarbete med Tyskland och Italien. Horthy hyste dock ingen sympati för de fascistiska eller nazistisk ideologierna. Han var snarare politiskt starkt konservativ och byggde sin politik på de traditionella maktgrupperna såsom adeln och kyrkan.

Under andra världskriget deltog Ungern på axelmakternas sida men till Hitlers förtret vägrade dock Horthy att låta Tyskland deportera judarna från Ungern. Detta och det faktum att Horthy i hemlighet förhandlade med västmakterna fick Hitler att tappa tålamodet och Ungern blev på våren 1944 ockuperat av tyska trupper. Horthy blev så småningom bortförd i fångenskap till Tyskland (Operation Panzerfaust) där han senare befriades av amerikanska trupper. Hitler tillsatte i stället en marionettregering från det ungerska nazistpartiet Pilkorsarna under ledning av Ferenc Szálasi. Den tyske diktatorn sände samtidigt Adolf Eichmann till Budapest varmed de ungerska judarna kunde börja deporteras. Det var under denna tid som Raoul Wallenberg var verksam i Budapest.

Efter att sovjetiska trupper frigjort Ungern från tyskarnas ockupation tillsattes en provisorisk regering med Zoltán Tildy som premiärminister 1945-1946. Sovjetunionen tog under slutet av kriget 600 000 ungrare som krigsfångar, vilka bortfördes som tvångsarbetare. 200 000 av dem återkom aldrig till Ungern.[3] Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald till Ungerns president 1946 med sitt självständighetsparti som fick 57 procent av de avlagda rösterna. De tilläts dock inte bilda egen majoritetsregering, utan i stället bildades en koalition där även kommunister fanns representerade. Det Ungerska arbetarpartiet (Magyar Dolgozók Pártja) av sovjetisk modell tog snart över makten och med hjälp av justitiemord förbjöds alla andra partier. Mellan 1946 och 1948 genomdrevs en omfattande sovjetisering av landet genom hot och terror.

Ungernrevolten bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministern Imre Nagy verkade för att dra ur Ungern från Warszawapakten och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntningar som fanns i stort, ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och i stället bli en mer självständig stat. Ungern var en socialistisk enpartistat fram till 1989 då kommunistpartiet avvecklades.

Den ungerska regeringen beslutade 1989 att montera ner ”järnridån” vilket påbörjades i augusti 1989. Denna händelse ledde senare till att de sovjetstödda regimerna inom östblocket också föll. Den 23 oktober 1989, på minnesdagen av 1956 års revolt, utropades Ungern till republik. Året därpå (1990) hölls det första fria valet i Ungern.